Home Work Documentation Method CV Contact

Berättelser om hot och förtryck.

Ulrika Stahre hittar berättelser om våld, flykt och vägran i Gerd Karin Anderssons utställning.

Text och bild går i envis närkamp och rummet är lika öppna som inspärrade när Gerd Karin Andersson ställer ut på Galleri 54. Fyra verk som på ett eller annat sätt uttrycker en vägran att finna sig i sakernas tillstånd. Och hela tiden detta spända. Stora segeldukar med text eller bild sträcks ut med hjälp av gummihållare eller kedjor. Inte till bristningsgränsen, för en sådan nås knappast. Men rejält och prosaiskt. En doft av mansvärld, av uppbrott, planerad resa eller kanske panisk flykt.

Det är inte helt lätt att finna utställningens själva kärnpunkt. Verken hänger samman tematiskt men det är den stora Utan titel (Diffrent kind of species like her) som med både sin placering och sitt uttryck dominerar och håller ihop alltsammans. En kraftigt uppförstorad teckning tryckt på segelduk, kedjor, små papperslappar med text på de omgivande väggarna. Galleriet är avspärrat och avstängt. På teckningen syns en skog, ett hotfullt djur, en figur på en stig. Rödluvan och vargen är inte långt borta och texterna på väggarna intill berättar om ett annat hot och förtryck: föräldrarnas mot barn.

Härifrån exploderar utställningen åt två håll: dels mot en stor offsettryckt teckning föreställande en kvinna stående på alla fyra, upprepad två gånger som en spegelvänd pendang till sig själv, dels mot två stora skrivstilsfyllda dukar med berättelser om våld, flykt och vägran. Gerd Karin Andersson skildrar olika möjliga identiteter, erfarenheter och drömmar genom att förhålla sig till ett du. Hennes konst har ett direkt tilltal, mer omedelbar i texternas berättelser, men också visuellt genom att tvinga in betraktaren i en ofrivillig maktposition.

Den stora kvinnogestalten är det totala objektet. En ironisk parafras på vaktande monumentala lejon, här med huvudet lindat och bröstet perforerat. En kropp vars lemmar döljer ett jag. Lika symboliska som texterna av dagbokskaraktär med doft av förgången tid. Här spänns inte bara segeldukar utan också historiska referenser till ett hårt sammankokt nu.

Ulrika Sthare, Galleri 54, t o m 1/4.

Karin Andersson | gkeandersson@swipnet.se